Det absolut bästa man kan göra på en fredagkväll är att gå på fiolkonsert med suzukigruppen. Finns bara inget bättre. Och Ernst och Signe spelar så fint. Nästan alla låtar är dom med på. Tänk för bara ett år sedan så satt dom ner på många av låtarna. Och en flicka, 13 år gammal, spelade solo och hon spelar så fint så man gråter. Då gråter jag ju väldigt lätt, men jag tror min man också gråter. Fortsätter hon att tycka om sin fiol så blir hon musiker. Alldeles säkert.
Men vägen till dagens konsert var ju festlig eller stressig eller galen eller vad man vill. Jag slutade halv tre och åkte mina två mil och hämtade dom två fina (snart) tvååringarna. Sedan hem, där resten var, för Ella hade mött upp Ernst och Signe vid läskiga vägen. Klockan fyra skulle spelningarna börja och fyra började också Joens jätte viktiga fotbollsträningen. Första utomhusträningen för säsongen. Så vi körde honom dit men plockade först ihop tallrikar, bestick och glas som vi behövde till knytismiddagen innan konserten. Sen åka med E och S till kyrkan där konserten skulle vara. Nu 10 minuter försenad men fortfarande vid nästan gott mod. Då kommer E på att han glömt sin fiol hemma. Åka hem igen, leta fiol, men nu kommer han på att den ändå är med i bilen. Så tillslut i kyrkan nu 20 minuter försenade. Då ska jag, Majken och Ester till affären för att handla allt vi behöver till salladen som vi ju skulle ha med till knytisen. Fredag klockan halv fem i icaaffären = alla var där. Köerna ringlade och folk stod överallt men Majken och Ester var helt fantastiska. Gick efter sin mamma hela tiden som två små ankungar. Hur fina som helst. Jag var så himla stolt. Ser ni tänkte jag, ser ni hur himla fina dom är. Dom hade jackor och allvädersstövlar och så vill dom hålla hann (hand). Klockan 16.50 parkerade vi utanför kyrkan och där var det glashalt och jag hade fyra tunga väskor och två bäbisar. Ester var lite rädd för halkan och ville hålla hann och det gick på något vis. Och sen fick vi av oss kläderna också på något vis och började skära sallad och kanske var den klar vid tio över fem och det var helt okej. Det mesta går, men ibland blir det bara lite för spännande och pressat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar