Vi har haft middagsgäster för första gången på hundra år. Nästan. Oj vad vi skulle städa och laga och baka. Och oj vad jag inte trodde att något skulle bli klart. Men det blev nästan klart och lite mer städat än innan. Och idag är jag trött men glad. Och jag och tre av mina barn var på badhuset. Bäbisarna var hemma och jag lekte med barnen. Kors i taket. Jag var haj. Vi fikade och myste. Vi badade varm bastu och tvättade våra toviga hår och vi gick hem i snö som föll.
Tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar