Nu blev det jobbigt riktigt jobbigt. Varför kan inte något vara enkelt? Nu skriver jag så här kryptiskt som jag egentligen avskyr. Men jag kan inte skriva mer tydligt. Men det handlar om relationer. Men varför kan inte alla bara vara snälla jämt inklusive jag själv. Tala om hur mycket man tycker om varandra. Säga stöttande och bra saker.
Här måste jag bättra mig mycket. Stötta mina barn, istället för att bli tokig, som när till exempel min son nu sparar läxor till samma morgon när dom ska vara inlämnade. I morse halade han upp ett papper klockan åtta som han skulle fylla i. Han börjar tjugo över åtta. Eller som häromdagen när min äldsta dotter kastade av sig skidor och stavar i skogen och skrek för hon var less på att åka. Fast den gången var jag snäll. Vill vara det alltid. Jag vet att det inte går, men jag vill. Min ibland är jag som en felsökarmaskin som piper för minsta lilla fel.
Ja men det var en parentes och nu ska jag bara ha en stund av oro innan jag ska ta mig samman, skaka av mig och gå vidare. Eller nä det är ju inte jag utan jag måste fundera ett bra tag till och vara lite ledsen. Men jag är van. Ena dagen glad, andra ledsen.
3 kommentarer:
Din blogg var också en trevlig bekantskap! Hit kommer jag att kika in fler gånger!
Känner igen! Ibland vill man bara ha en omstart eller nystart på relationerna.
PS: Anna här ovan känner jag litegrann. DS
Ja, då är vi två som har haft en jobbig dag... Suck.
Förutom allt det jag skrev i min blogg, så glömde jag gympapåse till Majken och Morris matteläxa började han med när han redan borde ha legat i sängen och sovit i en timme.
Men allt är okej jämfört med hur andra har det. Jag ska gå och lägga mig och läsa om Eritrea nu. Och nyss läste jag i två bloggar om barn med Trisomi 13.
Vi får hoppas på en bra dag imorgon.=)
Sov gott!
Skicka en kommentar