Nu är dom ett år och idag var första gången dom inte somnade innan vi gick till Öppna förskolan. Som om dom ville visa hur stora dom är. Ester sitter och kastar saker hela tiden. Först trodde vi att hon var rädd för dom saker hon kastade för det började med en prickig giraff som hon var rädd för och ett blått litet plast rör som hon också var rädd för, men idag på öppna förskolan kastade hon både det ena och det andra. Och Majken står utan att hålla i sig och dansar hela tiden. Hon känner rytmen i alla ljud, musik eller inte och så dansar hon.
Igår började S på skidträning. Jag har fått ett barn som gillar att åka längdskidor. Det var det värsta jag visste när jag var liten, men är det någon sport jag verkligen tycker om så är det den. Och nu kan jag åka själv utan att börja grina av förtvivlan för att det är bakhalt. Det är bara det att dagen inte passar bra för det är fiol samma kväll, men nu testar vi i alla fall och ser om det går. Och efter den en timmes långa träningen fick dom fika: Varm saft, macka och bulle. Bara en sån sak kändes så bra. Så nu får vi nog kämpa med två grejer på tisdagar, ja eller tre, med äldsta dotterns ridning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar