Tack

Jag har sovit bra i natt. Tack för sömnen. Känner mig så mycket helare och stadigare när jag får sova. Men jag har blivit en morgonmänniska, min pappas gener har visat sig i mig. Jag vaknar före min man nästan jämt nu för tiden, förutom på vardagar när det är hans uppgift att gå upp och göra frukost.

Jag läser den här boken här ovanför nu. Och jag gillar den med, hittils. Där står bland annat: "Hur många barn vi väljer att ha är något som kan engagera omgivningen. Kommentarer, ja riktiga påhopp, är inte så ovanliga. Men ingen annan kan eller bör ha synpunkter på detta". Dom här orden var viktiga för mig att läsa. Jag har råkat ut för detta och farit lite illa av det. Det här läser jag också och tar till mig: "Vi vet ju att oreda föder oreda och att det snabbt kan urarta. Men det är inte lätt för de flesta av oss att leva så disciplinerat när vi har småbarn. Och många av oss vill inte heller leva så". Nu ska jag forsätta läsa, först bara göra utflykt med barnen. Jag läser förresten i den också om ett par där båda jobbar 75% och den modellen tror jag på. Önskar nog att vi gjorde så här, men ekonomin tillåter inte riktigt det.

Är jag för okritisk som människa? Kanske när det gäller böcker i allafall. Jag kan nästan alltid hitta något i böcker att ta till mig. Fast det är klart Vattenmelonen av Marian Keyes var bara så dålig minns jag att jag tyckte. Jag läste inget mer av henne sen. En del barnböcker är jag inte heller så förtjust i, till exempel böckerna om Ingrid har jag svårt för och klassikerna om Ludde. Fast sen finns det ju så många barnböcker jag fullständigt älskar. Igår läste jag Vår i Bullerbyn för Majken och Ester. Mycket text, men handlingen var så enkel så dom lyssnade hela tiden. Och boken jag läste igår var bra nu när jag läst hela, men första halvan bättre än den andra. Om ni av någon anledningen bara har tid att läsa en del av den.

Trevlig, mysig söndag.