Jag tappade rösten igår och piper och väser istället. Insåg att jag nog faktiskt blivit riktigt förkyld och att det kanske därför jag mest inte orkar göra något. Men i morse skulle min son ha friluftsdag och åka slalom och vi letade hans hjälm så jag var bara tvungen att anstränga mig. Och jag menar verkligen letade. Och jag menar överallt. Jag har vänt upp och ner på garderober, lådor, påsar och förstås inte hittat. Och jag ångrar mig lite nu för dels insåg jag att hälften av det vi äger måste ut härifrån för att inte återvända och dels för att det kommer att ta tid och ork. Var är den? Orken ? Och tiden?
Och min 11-åring som vi oroat oss för i flera dagar av olika anledningar, mest för att vi tycker att han har varit sur, arg och faktiskt väldigt egoistiskt kom tillbaka till mig idag kändes det som. Han hjälpte till och med till med städningen efter mitt tokletande. Ibland är det i kaoset man hittar rätt.
Fast hjälmen är svårare att hitta. Inte ens ett rejält kaos hjälper
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar