Frågan

Om jag bytte jobb för att någon annan ville att jag skulle det? Fick den frågan under förra inlägget. Det är ju det jag inte vet. Det är ju det där att ingen människa är en ö. Vad vill jag? Vad vill andra att jag ska vilja? Men ändå sa min nya chef att jag skulle vara egoist. Jag vet inte om jag var det i slutändan. Alla möjliga tankar kom att ha betydelse. Tillochmed mina barn som tycker bokbussen är så fin. Det läskigaste just nu är känslan av att jag måste göra något helt annat. Jag har en känsla av panik i kroppen. Och just nu kan jag inte ena glädjas över att jag har nära till jobbet för när jag skulle hem från dagis igår efter jobbet så gick det inte att cykla. Det gick så himla tungt. Vi fick gå en lång bit och dom somnade i cykelkärran.

Idag tänker vi gå på julmarknad. Dom som vill. Det är ju snart jul och jag gillar ju jul massvis. Förutom att mina barndomsjular hemma hos mina fastrar aldrig kommer tillbaka. Det hade jag verkligen velat ge mina barn. Alla jular var likadana. Kalle anka klockan fyra, sedan äta världens godaste julmat, så jultomten sedan, sen marängtårta till efterrätt och så Karl Bertil Jonssons julafton. Det var verkligen inget speciellt, men det var så tryggt och ute, högt upp i Tornedalen, var det alltid så kallt. Sen på juldagsmorgonen åt vi det bästa jag visste, risgrynsgröt, som min faster hade gjort.