torsdag 6 december 2012

Natten

I natt sov jag. Fick mota bort alla tankar. Funderar över mitt beslut, känner inte att det var mitt. Att jag blev påverkad. Men det var ju mitt beslut. Mitt eget beslut. Måste ta bättre beslut i fortsättningen. Måste börja våga ta beslut. Måste sluta ångra alla beslut. Måste fundera på vad jag vill. Kanske var jag färdig med mitt gamla jobb, men vad är jag redo för nu? Kanske var jag färdig för att jag inte kunde cykla till jobbet. Det där för höga sockervärdet som gjorde mig medveten om min kropp och av vad den behöver. Det där att gå förbi barnens skola och säga hej. Även om dom inte vill det. Att vara i närområdet. Jag hade ju längtat efter det. Men att sluta ett jobb när man är på topp, det tufft.

Igår gick jag i skogen med flickorna och hunden. Snön tyngde ner träden. Först gick vi hand i hand, sen gav vi oss ut på äventyr i oländig terräng. Flickorna fick glida på rumpan för att kunna ta sig fram. Hunden såg ut som ett snömonster. Då kände jag livet i mig. Sen gick vi på kafe och på Kupan och där utanför sa en kvinna hej till mig. En som jag kände igen från mitt gamla jobb. Hon gick på högstadiet då. Hon kände igen mig och hälsade sådär varmt på mig. Det blev lite gripande en dag som igår. Som ett litet avslut. Allt finns ju fast det har passerat.

Idag går jag till jobbet fast jag tänkte skita i det igår. Jag har ju tappat lusten, men med en dåres envishet fortsätter jag och så kanske den kommer åter.

2 kommentarer:

thejeanettishway sa...

blir tagen av att läsa om dina jobbfrustrationer. hemskt med ambivalens. jag har inget jobb sedan länge. det tar på psyket.
kram från Dalsland//

Maria sa...

Hej
Vilka lyxproblem att inte vara nöjd med sitt jobb när vissa inte har jobb. Jag skäms lite. Hoppas verkligen att du ska hitta ett jobb. Kram