Jag har hört dom orden några gånger dom sista månaderna. Från olika människor. Och jag har funderat på om det går att skilja på verksamhet och människor. Om det ena går att sätta framför det andra. Går det att bedriva en verksamhet om människorna i den inte mår bra. Det tror inte jag iallafall. Eller går, går det nog, men det går inte bra. Jag håller på att läsa en bok om att välja av en som heter Katarina Gospic och igår kväll läste jag om vikten av att känna att ens arbete är meningsfullt för att attt man ska göra det bra. Och jag kände att det jag tänkt stämmer. Det går inte att skilja på verksamhet och människorna i den. Ett sånt samhälle tror jag inte på.
Jag har tänkt endel på det här på sista tiden. Hur mycket man kan efterfråga för sin egen del och hur mycket man bara får acceptera. Jag tror ändå på att vi behöver lyssna på varandra mer än vad vi gör. Jag läste också om lön i boken. Vi gör inte ett bättre jobb om vi tjänar tokmycket pengar. 40000 är en bra summa att få per månad, det är den summan i lön vi mår bäst av. Nu har vi ju väldigt långt dit, väldigt många av oss. Men det man verkligen kan konstatera att miljonbonusar fyller inget som helst syfte. Vi jobbar absolut inte bättre om vi skulle få det. När man vet det här om hjärnan kan man ju faktiskt plocka bort allt sånt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar