Tankar och hur dom styr

Jag har tänkt mycket på ett av mina yngsta barn. Om vad är för privat, men jag har tänkt och så kände jag att tankar blev oro, blev kaos, blev sorg. Igår så googlade jag och hittade ett bra svar på en fråga av en psykolog. Och jag fick lite lättare att andas. Den där småpaniken som jag höll på att bygga upp släppte lite taget. Ibland är det bra att googla, oftast inte för mig, men ibland så.

Idag har flickorna gått en kort dag på dagis. När jag kom dit vid halv tio undrade jag nästan om vi var först på storbarnsavdelningen. Det hördes nästan inte ett pip. Det var barn där, men ändå så är det så lugnt. Klassisk musik spelades i montessorirummet och där ville Majken och Ester vara med fröken Therese och två barn till. Vi har aldrig haft nära till dagis, vi har kämpat med bilar, bussar, cyklar och cykelkärror. Vi försökte oss på ett närmare dagis ett tag, men fick ge upp det. Lugnet som vi har på vårat är värt tjorvet. Det enda är att jag vill vara där med dom. Dom där små minsta som växer så fort.