Tungt

Igår skulle jag till jobbet för första gången efter resan. Oj vad jag var trött och småflickorna. Man behöver en dag ledigt efter en resa. Att jag hade glömt det. Sen hade vi dans på eftermiddagen och jag glömde Esters dansdräkt i bilen. Då vägrade hon vara med. Skrek och skrek och att hämta den var inget alternativ för bilen var långt bort och det var kolsvart och halt ute. Så hon var inte med helt enkelt men tillslut blev hon glad igen. Majken fick dansa själv fast hon känner två flickor till på dansen så hon var med dom därinne, men på slutet är det mys och då får vi föräldrar komma in. Då tittade Majken på mig och började gråta. Hon hade saknat Ester så mycket. 

Idag har vi tre sagostunder på morgonen. Vi har gjort en superlång tunnel efter tips av några av mina kollegor på ett annat bibliotek. Sen ska dom få titta på en stjärnhimmel, sätta fast sina namn på ett träd, lyssna på saga, sjunga och fika. Vi hoppas verkligen att dom ska tycka om det. 

Nu plötsligt känns min äldsta son så mycket gladare. Han har börjat träna fotboll igen efter ett ett år långt uppehåll ungefär. Han var så less på fotboll efter att ha tränat så intensivt i flera år, men så kom lusten tillbaka för några veckor sedan och nu gör han det på sitt sätt och det är två gånger i veckan. Jag är så glad att han verkar gladare. Jag har oroat mig rätt mycket. Och gymnasievalet har han så smått börja acceptera. Det blev inte helt rätt, men det kan bli bra ändå. Han får kämpa mer i skolan nu, tidigare har det ju gått väldigt lätt allting. Men det behöver nog egentligen inte vara fel.