torsdag 3 november 2011

Om mat och teater och hur mycket tid som krävs.Minst



Igår blev vi bjudna på lunch hos en familj som jag tycker så mycket om. Och dom bor så vackert så det är tillochmed härligt att sitta på deras golv gjort av såna där fina, breda golvplankor och leka med Majken och Ester. Och dan blev så bra. Inget tjafs och ingen matlagning. Jag hade gjort hur mycket Risgrynsgröt som helst dagen innan så det åt vi när vi kom hem.


Och idag har jag spelat Prick och Fläck igen. För femte gången. Hon med scenskräck spelar barnteater. Hur det kunde bli! Tänk, det trodde väl ingen när jag gick på gymnasiet och nästan inte kunde säga hej, mer än till mina allra närmaste vänner. Hur kan man vara så blyg och skämmas så mycket? Låt inte det hända mina barn.


Ulrika, min vän, skrev i en kommentar här, för något inlägg sedan, om långkok, hur mycket hennes barn gillar. Och jag kan bara hålla med. Häromdagen kokade jag Gulaschsoppa i flera timmar. Ernst gillade allt med den och Joen gjorde tummen upp. Stora flickorna var i stallet och det var tur för allt tog slut. Inte minsta lilla miniportion kvar. Så det är så mycket tid vi småbarnsföräldrar skulle behöva i vårat liv. Tid som räcker till minst ett eller två långkok i veckan

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det blev köttgryta idag igen. Den kokade i tre timmar. Billiga köttet bli mört så att det nästan trillar sönder. Känns bra för barn som växer varav en tränar hårt.
Sen har Jörgen bakat så underbart surdegsbröd två veckor på raken.
Synd att städning varken är vackert eller roligt. Tar gärna recept på soppan!
U

Anonym sa...

Gulle dig. Då vi idag skulle kolla upp lamp- och mattönskemål inför Sundsvallsturen kom inga mjuka tonårstoner över vackra golvtiljor. Allt är bara fel i detta hus, anser S. Vår lilla lyxtur med frukost på hotell kändes plötsligt bara kommersiell. Önskar att jag inte smittades så lätt av S affekt!
KRAM/E

Maria sa...

Hej Ulrika
Det ska du få. Surdegsbröd, det låter gott. Jag har en deg som nog dött nu. Är det svårt att starta upp en ny? Nä matlagning är vackrare och roligare. Kram

Hej E
Det kommer att gå över. Om några år kommer hon att vilja bo där. Jag tror att ni får det bra i Sundsvall. Kram Maria

Maria sa...

Fint med ljusstaken där mitt i middagen. Det där med mat som jag ägnar mycket tid och tankar åt. Önskar bara att barnen skulle gilla allt, då vore det roligare. Nu är det nästan alltid någon av dem som klagar på vad man hittat på. Jag har sagt att jag inte vill höra det.