fredag 2 december 2011

Eländes elände fast ändå ganska bra

Idag är det bara eländigt med mig. Två nätter med minimal sömn gör mig minst sagt gråtig och eländig. Men jag har jobbat idag i allafall för första gången den här veckan. Vad jag kan sakna människor ibland, idag var det Annika. Hon hade jag behövt på jobbet idag. Tänk att en person kan lämna ett sånt tomrum på jobbet.

Men jag har också tagit itu med en del idag och grinat lite barnsligt över annat. Idag är en dag när jag kan grina över minsta lilla grej. Som att någon har gjort "mina arbetsuppgifter" för att jag har varit hemma hela veckan. Så barnslig kan jag vara. Jag skulle ju också kunna ha blivit glad för att någon hade hjälpt till. Men när man jobbar lite som jag och som den här veckan också varit hemma med barnen så kan man känna att man inte gör någonting alls. Så där lite onyttig och utanför. Den där känslan som nog alltid funnits i mig sen jag var liten. Den poppar upp ibland starkt och tar över förnuft och känslor.

Jag behöver sova en natt nu känner jag. Imorgon är det dop och så borde vi baka. Tänk om vi kunde städa och göra lite mysigt också. Fast det är bara en liten jobbig detalj och det är att Bengt och Ernst ska till Härnösand på bandycup. Oftast, nästan alltid, är det nått.

2 kommentarer:

Pia Plupp sa...

Ibland känns allt så oöverkomligt. Allra minsta grej. Speciellt när man inte sovit bra. Utan nog mkt sömn blir allt bara pannkaka. Iallafall mkt jobbigare än det behöver vara.

Man kan bara göra så gott man kan. Det är alldeles tillräckligt.

Sköt om dig!

Maria sa...

Tack snälla du. Jag funkar verkligen urdåligt utan sömn. Sämre än dom flesta skulle jag tro. Men det är skönt att höra att fler känner igen sig, hur man blir. Att allt blir så jobbigt och stort. Tack snälla för omtanken.