tisdag 13 december 2011

Lucka 1 Jag själv

Jag är 39 år, snart, väldigt snart 40 år. Jag är född och uppvuxen i Haparanda, men bosatt här i Umeå sedan 20 år tillbaka och är mamma sedan 14 år tillbaka och bibliotekarie sen drygt 10 år tillbaka.

Jag växte upp med en mamma, pappa och en bror. Och en hund från det jag var 10 år. Jag älskade den där hunden innerligt, men den var inte alls att lita på. Så nu är jag lite hundrädd, men ändå vill jag ha hund någon gång igen. Och jag ville ha en syster och det vill jag än.

Jag kommer ihåg väldigt lite från min uppväxt. Jag är inte en sån som kan redogöra för en massa händelser,Tv-program eller andra grejer. Jag var tokigt blyg i många år. Bästa medicinen mot blygsel, var i mitt fall, att få barn. Den släppte, lite i taget. Och nu kan jag säga saker högt på föräldramöten (fast jag får hjärtklappning förstås), spela teater för barn, ganska ofta framföra mina åsikter i mindre grupper, berätta sagor. Tänk, det var inte helt kört fast det kändes så då!

Och nu har jag 6 barn, fyra flickor och två pojkar och jag har alltid drömt om att få många barn. Jag har ju helt otippat fått två tvillingpar. Det var lika fantastiskt och sagolikt båda gångerna, fast oerhört oroliga graviditeter. Jag vet inte hur många ultraljud vi fick göra. Min man somnade ibland för han tyckte ljudet i dom där ultraljudsrummen var så sövande och jag var på helspänn. Lever dom frågade jag varje gång tror jag.

Sen tycker jag ofta att det är svårt att vara förälder och människa. Att göra rätt, att veta vad som är rätt. Hur man ska leva på bästa sätt. Vad jag vill. Vad jag inte vill. Och sån har jag väl alltid varit.

Och jag är slarvig, snäll, lättsårad, känslig, blir arg för lätt, kommer ihåg ansikten och namn, är jätte nyfiken på människor, gillar att läsa, tycker om hemslöjd, vill vara pyssligare, älskar kokböcker, lagar mycket mat, är oekonomisk, tycker om min familj och mina vänner, gillar gamla hus, älskar skåp, har alltid stökigt, har svårt att sortera och slänga, tycker om fina bilderböcker, gråter hur lätt som helst, tror ofta att det värsta ska hända, tycker om kläder, gillar att fika, tycker inte om att ringa.

5 kommentarer:

Maria sa...

Fint Maria! Du är FIN!

Anonym sa...

Ja, du är faktiskt underbar med din öppenhet och ärlighet men om du lätt blir arg så får nog jag se mig själv som ständigt...RASANDE. Låter ju inte så trevlig, alltså. Kram! E

Familjen Tapper-Kaller sa...

Jag tycker inte heller om att ringa. Jag gillar inte alls att prata i telefon. Med alla barn omkring mig får jag ingen ro. Fast på kvällen när det blir tyst vill jag inte heller ringa. Jag ringer nästan aldrig till någon bara för att prata. Inte ens min syster. Kram.

Maria sa...

TAck tack tack Maria

Nä Elisabet rasande är det sista du är! Kram Maria

Precis så där är det för mig KArin med telefonen. När tystnaden ibland infinner sig så vill man inte bryta den.Kram

Anonym sa...

Och så har du bra självinsikt. Ärligare får man leta efter. Inga spel och inte sopa under mattan. (Det har fört oss rätt många gånger när det blåst snålt.)Du är underbar och jag säger det för sällan! /B