Jag vet ingen som kan se så slarvig ut som jag och skitig. Och idag hos tandläkaren så var det så starkt ljus och när jag ställde mig upp för att ta emot lapparna med dom nya tiderna av tandläkaren fick jag syn på fläckarna på min kofta. Herregud, till och med jag tyckte dom var lite över gränsen. Som att jag helt grottat ner mig under lovet och inte visat mig för någon. Häromdagen fikade jag med två av mina gamla kollegor och det var bara så mysigt. Och då hann jag i sista sekunden byta tröjan som jag lagat mat och bakat i hela dagen. Så då hade jag bara rödbetsstänk längs hela armen. Jag är uppfostrad av en noggrann mamma. Man skulle vara hel och ren när man gick ut bland folk. Men inget av det verkar ha fastnat hos mig. Sen är det håret då som aldrig blir klippt och som är tjockt och kanske fint, men så himla tovigt.
Imorgon börjar jag jobba och jag ska försöka hitta något helt och rent i garderoben. Tovorna gömmer jag i en tofs och så försöker jag klippa mig är jag får lön i januari. Så får det bli.
Jag har bakat två bröd till ikväll eftersom småflickorna inte riktigt uppskattade mina tidigare försök. Nu kan jag inte baka bröd på en vecka. Vi får klara oss. Jag känner mig nästan lite manisk i mitt bakande.
Ikväll började Mästerkocken som vi, i den här familjen, gillar så mycket. Fast måndagkväll då jobbar ju jag egentligen, förutom just idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar