Min konflikt med en närstående har resulterat i att en annan närstående har ringt och försökt prata. Och det är så jobbigt när man inser hur man har pratat om samma sak i 20-30 års tid och det faktiskt inte förändras, någonting. Och såklart ska man gå vidare och det har jag väl gjort, men jag trillar dit för ofta ändå, ända ner i den där återvändsgränden. Så nu får jag gå tillbaka igen och inse att inte heller nu förändrades någonting.
Jag tror på att föräldrar ska våga att säga till den andra om den gör något på ett felaktigt sätt. Jag tror alla vinner på det i längden. En gång tog min pappa mig i försvar, för cirka 20 år sedan, när mamma blev arg på mig för att jag inte upptäckt en grej på en klänning som jag skulle ha på ett bröllop. Jag blev så chockad att han tyckte annorlunda än hon en enda gång. Och det här berättar jag inte för att någon ska tycka synd om mig utan för att jag verkligen minns det just för att den ena inte tyckte som den andra. Min man säger till mig rätt ofta och jag blir så irriterad på honom då, men samtidigt så vill jag det. Jag vill ju lära mig att göra rätt när jag uppenbarligen inte gör det, när jag faller i gamla mönster.
Annars är vi rätt trötta nu och ser på Alfons.
4 kommentarer:
att älta skit med sina egna föräldrar när man har småbarn är sååå värdelöst. jag var tvungen att klippa med mina under några år för att orka med vardagen själv.
Det är så härligt att läsa din blogg. Jag tänker tillbaka på min tid med mina barn när de var små. Jag kan längta efter att sitta i soffan och se på Alfons. Det fanns något skönt i att livet var så begränsat och att allt handlade om barnen. Det gav mindre valmöjligheter (vilket jag uppskattar) och en mening med livet. Jag hade det också oerhört tufft, det är det med många barn i huset och ändå är det min bästa tid i livet. Kramar till dig. Passa på och njut där i soffan också och släpp det dåliga samvetet. Det kommer tid för tvätt också.
Hej Jeanette
Du har helt rätt att det är värdelöst. Mina föräldrar är gamla och går inte att ändra på och det vet jag. Jag blir iriiterad på mig själv att jag försöker. Ibland måste man ha ett uppehåll från dom. Mitt är några veckor långt och det behöver jag.
Hej
Precis så är det. Jag älskar det här livet ofta och en anledning är att det är så begränsat och handlar om barnen. Så på pricken Soli. Jag ska verkligen försöka njuta så mycket det bara går. Tack för att du kommenterar och engagerar dig.
Skicka en kommentar