Fredag

Jobbigt att fixa en arbetsvecka. Arbetet sträcker sig från klockan 6 till klockan 10 varje dag. Majken skriker när jag hämtar henne på dagis. Hon skriker på väg till bussen, i busskuren och när vi kliver av bussen. Ester kan lägga sig ner mitt på trottoaren och inte orka gå. Idag bara orkade jag inte. Jag sa att jag inte orkade höra Majken skrika. Inte kan hon hjälpa det, det förstår jag, men det skär genom kroppen när hon skriker så länge. Hon är så utom sig av trötthet fast hon dom har ett lugnt och fint dagis. Och fast dom inte går alla dagar i veckan. Den här veckan har dom gått fyra dagar, men nästa dag går dom tre dagar. Det kanske blir mer lagom.

Hur vet man egentligen vad man vill och vad som är rätt? Idag hade jag en sån konstig känsla i kroppen. En känsla av att vara en främling. Det där med att byta jobb var nog inte min grej alls. Jag är alldeles för känslig för att klara förändringar. Att knyta an och bygga nya kontakter är krävande och det är lättare att dra sig undan. För mig är det så. Men många är så snälla och vill så väl. Men själv känner jag mig som att jag inte är på riktigt på något vis. Hur länge tar det att landa? Sen blir man splittrad av att försöka vara hemma mycket och samtidigt jobba. Dom flesta som jobbar, jobbar heltid nuförtiden. Vi andra är en sällsynt skara. En sån där skara som bara dyker upp ibland. Man måste vara stark för att klara av att göra annorlunda. Fast å andra sidan så klarar jag inte av att jobba heltid och ta hand om familjen. Nu vill jag inte det heller, men jag skulle heller aldrig klara av det. Det här virket jag är gjord av är väl inte av högsta kvalitet precis. Inte heller sagt för tyckas synd om utan bara sagt för att det är sant.

Vilka upplyftande fredagstankar. Men jag är så här. Krisar så smått lite då och då.

Här sitter vi och är fredagströtta och fredagslättade. Vi kämpar ju för att vara ekonomiska. Idag har vi varit slösaktiga, fast på ett ekonomiskt sätt. Vi hade fått rabattkuponger på en hamburgerestaurang och dom använde vi till fredagsmiddag. Så köpte jag ett par byxor på halva reapriset, ett par likadana som jag redan har och vet att jag trivs i och såklart i manchester. Är det byxor så ska det vara manchester, bara så ni vet. Iallafall så har min kompis Ulrika lärt mig för många år sedan att rea är det först när det är halva reapriset. Först nu har det riktigt landat hos mig och jag försöker leva lite mer efter det. Men jag köpte inget jag inte behövde. Just byxor är jag dålig på att handla och orkar inte prova.