Vi är vakna så sent på kvällarna, till 11 minst, men till ofta till 12. Det går ju inte. Jag förstår inte varför det blivit så här. Jag undrar om det har med 15-åringen att göra. Han är ju vaken sent och går upp ungefär 20 minuter innan han börjar på morgonen. Han hinner konstigt nog och han äter frukost varje morgon. Och nu verkar vi också ha blivit typ tonåringar. Det är bara det att vi har lite mer ansvar än en femtonåring. Igår låg femtonåringen med fötterna i pappas famn och huvudet i min och då är det inte så lätt att gå och lägga sig. Det är ju inte varje dag han vill vara med oss.
Idag har jag gått ca. 80 minuter bara för att ta mig till olika ställen som jobb och dagis plus gått ut med Otis. Jag får vardagsmotion nuförtiden. Kan man lugnt säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar