torsdag 15 maj 2008

Sur, surare, surast

Det går inte att säga vem som var surast den här morgonen. Vad var det som gick snett?

Jag fryyyyser (6-åringen)

Min cykel är inte lika fin som Astrids (9-åringen)

Inte sjunga vid frukostbordet. (pappan) Nioåringen sjunger en helt egen version av Caramia

Jag har ont i magen, halsen, näsan och det är för myckset smör på mackan (tioåringen)

Inte prata så högt på morgonen jag behöver lugn och ro (mamman)

En är glad för han har tappat en tand och har världens finaste glugg i munnen. Men man kan ju inte tappa tänder varje morgonen så lite sur måste man väl få vara.

2 kommentarer:

Maria sa...

Vi har jämt minst 2 personer som är sura i det här huset på morgnarna...det tycker jag är urjobbigt. Brukar ibland ge en Dextrosol för att blodsockret ska stiga snabbt och förhoppningsvis påverka humöret i rätt riktning!

Anna Stilla sa...

Även hos mig är det alltid någon som är sur. Sura tonåringar kan vara verkligen sura :)

Men fördelen är att man kan skaka på axlarna och låta dom vara sura om de nu vill ha det så här.

Ibland är det jag som är jättesur. Då gömmer sig alla i sina rum och ingen vill sticka ut näsan.