tisdag 4 januari 2011

Om en dotter

Jag har ett barn som inte gör som jag säger, som inte passar tider och som glömmer allt vi har bestämt. Igår hade vi barnvakt till barnen i en massa timmar. Farmor var här och jag jobbade till åtta på kvällen och min man jobbade i en annan stad. Jag har aldrig lämnat Majken och Ester hemma med någon annan, men det gick bra. Men jag sa till barnen att dom skulle vara hemma och hjälpa till. Det glömde min dotter så hon gick till en kompis. När hon kom hem var hon en dryg halvtimme försenad och hon hade ingen mössa, öppen jacka, inga täckbyxor och glipor mellan tightsen och skorna. Och det är vinter, riktig vinter. Hjälp känner jag, Hjälp hon är bara 11 år. Klä på dig, bli liten igen. Men så kan man ju inte tänka men så tänker jag. Och hur får vi henne att komma ihåg vissa saker. Jag blir ju så orolig när hon inte dyker upp som hon ska.

Och imorgon fyller Ernst och Signe 9 år. 9 år!!!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hon är helt underbar. Hon har humor och glimten i ögat. Vem ska hon bli när hon blir stor?

Julia hade tänkt ringa och fråga om de skulle leka imorgon (eller vara med varandra kanske man säger =), men en annan dag passar kanske bättre när Signe och Ernst fyller år imorgon. Hoppas att de får en fin dag!

Kram
U

Maria sa...

Tack U det behövde jag höra. HAr känt mig väldigt orolig för allt möjligt på sista tiden. E ska vara i stallet i två dagar för hon har hyrt en häst, men till helgen kanske dom kan träffas. Kram Maria

Anonym sa...

Fint att Bengts mamma hjälper er. Skönt att höra att du söker hjälp för oron som är tung att bära.

Er storasyster jättemysig och jag skymtar en väldigt varm person i den lilla tjej som hon faktiskt är. En slarvMaja kanske, men andra kvaliteter det har hon verkligen. Snäll och klok är hon också.

Lördag skulle passa bra tror jag. Söndagen är nog vigd åt konståkningen.

Maria sa...

Hej
Då ska jag säga lördag till E. Vi andra vill ju så klart också träffas men Ernst ska på cup till Ö-vik i helgen så troligtvis följer en av oss med honom dit. Men snart kan vi träffas och kanske kan vi göra om vår stadstur. Kram MAria