Sov dåligt i natt igen. Usch vad tråkigt att göra det. Onödigt känns det som. Och jag som verkligen måste orka. Och så var det jobb och fiol igen. Och bildörren har frusit fast så jag fick klättra genom hela bilen för att sätta fast bäbis i bilstol och genom nästan hela bilen för att sätta fast annan bäbis. Och jag fick också kliva över Ernst bandytrunk, två fioler, en klubba och mina böcker som jag alltid släpar runt på. För jag är en sån som alltid tror, hur många barn jag än har med, att jag kanske hinner läsa en liten stund. Så man kan kanske säga att jag i grund och botten är optimist även om jag verkligen ibland, och alldeles för ofta egentligen, ser allt i svart och inte tror att något ska gå bra. Man jag tänker att den där lilla bokväskan jag släpar runt på är ett tecken på något bra.
Sen när jag då skulle ta ut bäbisar ur bil så sträckte jag mig i halsen. och det gjorde verkligen jätte ont och jag blev rädd. Nu har något gått sönder, tänkte jag. Men nu känns det ju bara bra. Vår förrförra bil hade också en sån där skjutdörr som frös fast förresten. Man ska inte ha såna där i den här delen av världen.
Och sen tänkte jag ju skriva om något helt annat idag. Men vid den här tiden på dygnet så återstår det bara några rester av dagens tankar. Så det här kan man säga var dagens rester.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar