Alla har blivit så morgonpigga plötsligt. Ingen ligger och drar sig och skriker gå härifrån när dom blir väckta. Så lite vår kanske det är, som sonen försöker få igenom på bred front. Själv har jag varit vaken sedan 5 och har hunnit med att köra några maskiner, äta några gånger, läsa tidningen, tänka, hjälpa barnen, kollat på datorn, klätt på mig. Ja lite sånt och klockan närmar sig 9.
Om några dagar kanske jag har ännu mer att göra.
2 kommentarer:
JAg tänker på er!!
Jag väntar med spänning på bebisarnas ankomst!.... Har precis kommit hem efter dagar hos min syster i stockholm, tur att hon har dator... måste in och läsa din blogg, varje dag, flera gånger utifall att...
Kram Susanne
Skicka en kommentar