tisdag 19 februari 2008

Agnes Cecilia

När jag var tio år läste min lärare Agnes Cecilia- en sällsam historia av Maria Gripe högt för oss. Ingen högläsning efteråt har kunnat mäta sig med den upplevelsen. Nu har jag läst om den, 25 år senare, för att jag skulle berätta om den för barnen i min läseklubb på jobbet. Den var minst lika bra som då. Och nu när jag har läst den igen så var jag bara tvungen att lyssna på den som ljudbok också och det är Pernilla August läser. Varför är den så bra egentligen? Språket är helt fanastiskt, det är som att varje ord har valts med sådan omsorg. Och jag tänker när jag läser den att hon tog barn på allvar. Och så tycker jag så mycket om alla pusselbitar som man får och som till slut faller på plats. Och historien om att inte höra till, men att kanske till slut hitta något alldeles eget.

9 kommentarer:

Persiljas Hus sa...

Jg håller med! Den är fin! Ska man läsa högt måste det vara välskrivet. Jag har läst Harry Potter högt för barnen men varit tvungen att ändra meningarna och hoppa över vissa stycken för den är tungt och tråkigt skriven. Dåligt driv i orden. Historien och fantasien är det inget fel på men språket brister. Tung att läsa högt! (Kanske översättningen?)
Medan Astrid Lindgrens ord ligger helt rätt i munnen, och Gunilla Bergströms Alfons är också en njutning att läsa. Det hörs att de vägt orden och rytmen på våg...

Maria sa...

Agnes Cecilia var en stor läsupplevelse för mig! Och flera andra av Maria gripe också (Skuggböckerna bla)
Jag var så inspirerad av just Agnes Cecilia när jag skrev en uppsats på högstadiet så den blev jättebra och väldigt fantasifull...utspelade sig i Uppsala (där min syster bodde då). Mina lärare trodde inte att jag skrivit den själv...(knasigt va!! när man fick till det så bra, och så blev jag först misstrodd!)

Selmas småprat sa...

Ja! Maria Gripes böcker läste jag också och de är SÅÅ bra....den där mystiken och stämningen....

Maria sa...

Hej Persilja
Nä Harry Potter har jag också försökt läsa högt men språket ligger inte så där bra i munnen som man önskar när man läser högt. Och vissa böcker de bara är så rätt som att varje ord är precis på rätt plats.

Hej Maria
Ja Skuggböckerna tyckte jag också så mycket om. Jag har beställt de nu från bokrean. Jag vill ha dem här hemma så att barnen kanske läser de en dag. Dumma lärare. Det är väl en fantastisk bok när man själv blir insprerad att skriva.

hej Selma
Ja mystiken och stämningen håller fast en.

Anonym sa...

Vet du, jag gick ju i samma klass och håller med om den läsupplevelsen (tänk, att AGA gav oss den!). Det tråliga är att jag inte skulle ge mig på den boken idag. Känns som om dagens barn inte orkar med en sådan bok, tyvärr. Försöker rekommendera den ibland till vissa enskilda elever (jag älskar att gå till biblioteket med eleverna) men sällan nappar någon. Maria Gripes böcker är så bra. Jag minns att jag gillade Tordyveln flyger i skymningen mycket och jag har försökt att få tag på radioteatern för att köpa till skolan men SR har inte copyrighten på den och får inte sälja den till skillnad mot flera andra produktioner. Tyvärr...
/Johanna

Maria sa...

Hej
Johanna
Vad roligt att du delar upplevelsen. TÄnk att vi fick uppleva det, annars hade vi inte så roligt på mellanstadiet eller hur var det egentligen? Jag försöker också tipsa om hennes böcker, men det är jätte svårt att låna ut dem. Förra året köpte vi nya fina böcker av henne men inte ens de vill de ha. Men nu nr jag pratade om henne på in läseklubb var det en flicka som tog Agnes cecilia. Hoppas att hon gillar den. Jag måste hålla tummarna.

Anonym sa...

Håller absolut med om att Agnes Cecilia är en jättebra bok men förstår inte dem i kommentarerna som tycker att Harry Potter är tungt skriven. Okej, översättningen är verkligen inte den bästa, de är klart bättre på originalspråket. Men det jag älskar med Rowling är att hon vågar använda svåra ord och tugnt språk i vad som ses som en "barnbok". Allt för ofta förenklas barnböcker i tron om att barn inte förstår vilket jag tror är så fel som det kan bli. Mångfald i språk är bra redan i ung ålder, tror jag. Dessutom ska man minnas att Rowling inte hade någon speciell ålderskategori i åtanken är hon skrev böckerna och att de senare böckerna i serien absolut inte är för yngre barn.

Anonym sa...

Och vad gäller högläsning, jag har läst samtliga böcker i serien högt för min lillebror, som då varit i åldrarna 10-16 (läste sista boken högt på engelska) och jag har itne känt av att språket är tungt och att det inte ligger bra i munnen. Jag har däremot njutit av att läsa dem högt eftersom JAG anser att varenda ord och händelse i böckerna är valda med omsorg och att de oftast får betydelse senare i serien. Så jag tror att det helt enkelt är en smakfråga!

Anonym sa...

Jag älskar också "Agnes Cecilia". Jag tycker också om filmen (och TV-serien), men tyvärr blir den "tråkigare" än boken, i alla fall i början, för det går så trögt framåt. Det är som att knappt något händer förrän i mitten. Det beror nog på att det finns så många tankar och känslor med i den här historien, som inte kan visas på film, men som kan beskrivas så bra i en bok.

Angående "Harry Potter", så vill jag knappt ta i den svenska översättningen med tång. Nej, jag och min syster har skaffat oss hela serien på engelska. Det är liksom på originalspråket den serien ska avnjutas. Ibland får man ta fram ett lexikon för att slå upp ett ord, men vi är båda två så pass duktiga på engelska, och dessutom var vi båda två vuxna (jag var 18 år), innan vi upptäckte serien, så det har för det mesta gått bra.