Ja, jag är utvilad om än väldigt förkyld. Min förklyning gick in i en ny fas när min man reste bort. Det var kanske allt tungt ansvar som låg på mina axlar som framkallade det.
Jag vaknade i morse av riktiga mardrömmar. Jag hade drömt om min mamma på ett otäckt sätt och när jag vaknade tänkte jag på att jag inte hade pratat med henne på en månad. Våran relation är tyvärr inte okomplicerad, men jag önskar så att den vore det. Jag önskar att hon var den som jag kunde ringa och be om goda råd och om stöd när det är tufft. Men idag bara måste jag ringa.
Och så vaknade jag av att jag tänkte på det här huset. För mig har det ju varit viktigt hur jag bor, hur det ser ut men jag har nästan gett upp lite inser jag. Jag blev ledsen av att tänka på att saker inte blir klara här hemma. Jag glömmer bort det emellanåt, men inte idag och jag tänkte att nu tar jag tag i det. Nu rensar jag och slänger, nu lagar vi taket i källaren, nu hänger vi upp tavlorna, nu tar vi hit en plåtslagare som kan göra klart fläkten i köket och en elektriker som kan laga trasiga uttag så vi till exemepl kan få upp en till lampa i hallen, nu skaffar vi ett soffbord, nu målar vi det skamfilade skåpet. NU.
15 kommentarer:
Nu kommenterar jag blandat här för det är så jobbigt att kommentera alla inlägg för den där dumma koden man ska skriva in. Jag skriver fel fem sex ggr innan det blir rätt. Boktsäver i konstig ordning blir bara konsitgt för mig...
Jasminrisdiskdagen lät tuff!!! Och vad konstigt med bilen!!!!!!!!!!! Dessa nya bilar och dess elektronik. Tacka vet jag en gammal volvo, den kan man alltd stänga med hederligt våld! Men jag har redan glömt att den kunde stanna var den ville och att den kunde koka på somrarna och så vidare.
Myrorna suger. De tar alldeles för mycket betalt. För skrot. Men på Röda Korset är de underbara. Där kan man fynda! Prisjämförde en grej, såna där jultallrikar (assietter) från rörstrand med carl larsson motiv tog myrorna 80-120 kr för (!!!) medan röda korset tog 10 kr. DET kallar jag skillnad. Men man måste faktiskt gå ofta för att kunna fynda eftersom flera upptäckt detta med begagnataffärer. Tyvärr...
Underbart med köksbordsröran! Så har vi också. Gör mig galen. Känner mig som att vi är den enda familjen i världen som har ett rörigt köksbord. Där förrsigår alltid något så när vi sk aäta är det ett SÅ stort jobb att tömma för att äta. Man blir matt. Det mesta slägs på kökssoffan som blir högre och högre...sitta där är inte att tänka på. Blir så glad när jag ser att det finns fler som har röra på köksbordet.
Ger mig sinnesfrid. Tack!
Så gulligt att gilla På spåret! Min 7-åring gör också det. Men det är nog mest för att hon gillar att mysa med mig och att alltid gilla det jag gillar. Undrar hur länge det håller i sig!
Glömde:
Krya på dig! Det verkar som att vi är många blogggare som fått influensan!
Dina hustankar känner jag igen. Man kommer ibland till dagar då man vill ha ALLT gjort på en gång. Sen lugnar man sig ochfortsätter leva med det. Men det är ju så svårt att hinna något när livet pågår hela tiden. Ibland ångrar jag att vi inte köpte ett färdigrustat hus. Fast samtdiigt är det så härligt att ha ett skrothus då kan barnen härja fritt. Just nu skejtar 11-åringen i sitt rum. Han behöver inte bry sig om golvet eftrsom det är en asful plastmatta.
Men det som stressar mig är att vi kanske inte får fint förrän barnen droppar ut i världen. Och DÅ är det ju för sent!!!
Sen vill jag ju att dE ska få ha fint också.
Så det är kluvet! Synd man inte är asrik och kunde anlita hantverkare...
Hej Persilja
Tack för dina underbara kommentarer. Ja nya bilar verkar ju vara ett kapitel för sig. I går försökte jag släcka en lampa i en halvtimme. Röda korset ska jag prova idag för jag vill ha ett bord nu. Igår åt de chips på mattan och det blev som det blev. Jag känner också att jag skulle vilja att barnen fick uppleva att det är så där fint hemma hos de som hos andra. Fast samtidigt är det ju här de leker mörkerkurragömma i källaren. Tack för att jag gav dig sinnesro med mitt köksbord. Tänk att jag kan ge det till någon.
Gomorron under snön, ja det känns så här, sbart hänger snön från taket i hop med metern av snö på balkongen så det blir som en naturlig markis :-D Här har toksnöat i 2 dagar, blåst och stormat, och nu är snöhögarna och plogkarmarna precis så stora som de ska vara (i alla fall som man minns dom när man var liten)
jag känner igen mig i det du skriver om vad som behöver göras, jag har nu ingen man som kan fixa åt mig, och jag bor i en lght så jag behöver aldrig skotta snö eller så, och det är rätt så skönt, men jag blir aldrig klar med det jag gör...mina projekt, måla om och plocka undan och fixa, får ngt il då och då och då blir det så fint så fint, sen en halv dag senare så badar diskbänken i disk och blääää..
Jag sitter på jobbet och ska snart sätta fram frukost till killarna som sover halva dagarna.. iof är de lediga men men
ha det bra
Kramar
Katarina
Hej Maria!
Jag har kommit på mig själv med att hela tiden gå och vänta på att det ska bli klart här hemma. Att allt ska bli klart, städning mm fast jag logiskt inser att det aldrig blir klart eftersom det gror igen på nytt när man grejjar på något annat ställe. det är tröttsamt ibland. Men just nu är jag i rensartagen, jag älskar att rensa när jag får energi till det. Sådär grundligt, sortera sortera lite maniskt =)
Hej!
Apropå rensning...jag kan slänga...men sparar mycket också...Vi, eller ska jag kanske säga JAG, har alldeles för mycket prylar egentligen...mycket är ju sådant där "kan vara bra att ha-saker".
Kanske är det ljuset som börjar komma ute som gör att jag får rensningsork...
Hej Katarina
Nä jag blir heller aldrig klar. Går bara halvvägs på något vis.Och jag kan inte heller hålla det fint. Jag saknar någon sorts förmåga att plocka undan eftersom.
Hej Maria
Nä det är väl det där att acceptera att det aldrig blir klart.
Hej Maria igen
Du har ju anledning att spara för att du skapar så mycket fint. Men jag sparar bara för att.
Det är inte lätt det där med att "aldrig bli klar"... Vi behöver verkligen rensa ur ordentligt. Jag tror att jag skulle å bättre efteråt men ändå blir det aldrig av...
Skönt att du mår bättre!
Kram,
AnnaSv
NU har jag hittat dig! Är så glad för att du bloggar. Men känns så overkligt med fyra barn som jag inte ens har träffat. Jag har väl ca 6 veckor kvar tills nr 2 beräknas komma. Tittar tillbaka snart igen!
Kram/Johanna
Hej
Visst är det Johanna från Haparanda? Vad roligt att du tittat in här. Jag blir ju så glad. Titta in så ofta du vill och kan. Vad spännande att det snart är dags!!!
Kramar Maria
hEJ!
Det var jag som skvallrade för J om att du har en blogg, hoppas att det inte gör något...=)
Läste ditt kattinlägg...jag är egentligen ingen djurmänniska alls, men katter är eg det enda djur jag kan tänka mig och så är jag allergisk mot dem...Vi har en kanin, men jag har inte så mycket relation till den...Förstår att det vore skönt om de talade om när och var de ska gå och när de ska vara hemma igen...
Hej Maria
Vad bra att du skvallrade för henne.
Hej Maria
Vad bra att du skvallrade för henne.
Känner igen mig i alltihop om hus och mödrar, man är otillräcklig för båda företeelserna ibland om man inte vaktar på sig noga...hmmm, här skulle man kunna göra ett rekordlångt ingägg på de ämnena, men då blir det oändligt långt..................
Skicka en kommentar