måndag 4 februari 2008

Gråt

Jag såg ett så bra program på TV igår. Det var klockan åtta och då ska min son se Sportnytt på fyran och sedan Sportspegeln på SVT, men jag fick se mitt program. Han var så snäll. Jag tiggde och bad inte ens. Jag blev så glad för jag hade läst om det i tidningen på morgonen. Det handlade om en kvinna som förlorat sitt förstfödda barn i en båtolycka den dagen han fyllde 10 år och hur de sedan inte pratat om honom förrän 30 år senare när hon drabbades av bröstcancer och allt som legat inom henne kom upp till ytan. Den var så stark. Se reprisen om ni missade den, för de brukar väl sända dokumentärer i repris. Det hoppas jag att de gör. Jag fick gråta som vanligt. Jag gråter mer än jag skrattar känns det som. Det är nog inte bra, men behovet finns hos mig. Det har alltid varit så. När jag var yngre satt jag också och såg såna starka dokumentärer och grät eller läste sorgliga böcker. Och det gör jag än.

4 kommentarer:

Selmas småprat sa...

Här är en som också gråter titt som tätt, det är lite opraktiskt när man är bland folk, men jag har nog själv alltid lidit av det mest... jag brukar tänka att det beror på att jag har så lätt för att känna med folk och leva mig in i hur de känner, och det är väl ändå en bra egenskap, men nog har jag fått kämpa för att lära mig gilla min lilla egenskap...va bra att vi är två iallafall!

Maria sa...

Jag har nog också en massa gråt i mig. Brukar vara bra att se sådant som sätter igång en så att man kan få ut lite samlad gråt!

Anonym sa...

Tack för tipset! Den ska jag inte se! Orkar inte gråta mer. Gråter för jämnan. Min dotter gråter när jag gråter så när jag ska se en film så frågar hon alltid oroligt "är det en sorglig film?" Så jag försöker undvika gråtprogram när hon är vaken.
Den där lät på tok för sorglig, gråter nästan nu när jag tänker på det du beskrev.
Fast det lät vansiinnigt intressant.
Det ÄR mindre oro med en hund. Det är sant. Fast jag kan bli sugen på katt också för de kan ju verkligen bli keliga när de vill.
Tomtebloss är alltid festligt! Och så luktar det så gott!

Maria sa...

hej Selma
Jag måste nog också kämpa lite för att gilla min egenskap för jag har allt svårare att inte gråta i alla möjliga sammanhang.

Hej Maria
Ja det är det som är så skönt att det får komma ut.

Hej Persilja
Nä se den inte om du inte ska gråta för man hulkar. Jag tycker också att tomtebloss luktar så gott, hade tänkt skriva det men det föll bort. Man får tända det lite oftare helt enkelt.