Varje dag vid middagstid ungefär så skriker Majken och Ester. Nästan varje dag nu så kastar Ester ner tallriken, muggen och allt annat hon ser i golvet. Hon är arg då, så mycket förstår jag. Men jag vet inte just nu varför. Och när hon är så stor så hon kan svara så har hon glömt. Varför är du så arg lilla Ester, skulle jag vilja fråga. Med snällrösten. Men istället så plockar jag upp tallrikar, glas och allt möjligt annat från golvet och försöker mata henne i famnen och ibland får man ner några tuggor till. Men oftast så äter hon alldeles för lite. Hon som har älskat mat. Och ofta så gör hon samma vid lunch. Idag vid middagen så hade vi ju en sån där träningstid att passa, precis som igår. Så då ska man laga mat till barnen samtidigt som Majken och Ester skriker och ska matas och slänger maten i golvet. Varför får man bara 90 extra föräldradagar med tvillingar. Det är faktiskt två barn med exakt samma behov som alla bäbisar på det här jordklotet.
Dom vill ha kärlek, famn (varsin), sagor och allt sånt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar