Nu så

Sovit bättre än förra natten. Pratat med sonen för han sökte upp mig och undrade varför jag verkade sur på honom. Jo men så att nu vet jag lite mer om nyårsaftonen. Men jag är inte så naiv så jag tror på alla ord ändå, men även om sanningen är jobbig ibland så är det ju ändå mitt ansvar som förälder att orka ta emot den.

Råkade hitta någon blogg av någon gammal klasskompis till sonen och där fanns en bild när dom satt vi ett bord och på bordet stod några flaskor. Och jag tänkte att jag varit rätt naiv. Inte för att han varit med dom på fritiden. Men naiv på det viset att jag trodde att det förekom mindre festande än vad det nog gör. Jag har iallafall väckts ur min törnrosasömn.

Om några dagar firar vi två 12-åringar i huset. Åren går, åren går. Jag kan i vissa stunder nästan tycka att det är olidligt att tänka på hur fort det går och att allt är till låns. Tur att dom där tankarna inte ständigt är hos en.