Vår lediga måndag

Så skönt när det blir måndag och jag får vara hemma. Ofta blir jag ändå lite stressad för jag tänker att jag borde göra så mycket den här dagen. Det där måste jag jobba med. För vad är viktigt? Idag blir det nog ändå en storhandling. För att det var ett tag sedan. Men sen får vi nog åka skrana. Uteluften behöver vi. Idag ser det tyvärr lite grått ut. 

Jag läste en blogg om en kvinna som jobbar halvtid och är ensamstående med två barn. Jag har läst om henne förr. Hon ville ändra på sitt liv. Hon var trött och barnen var trötta av långa dagar. Så började hon jobba halvtid istället på sitt jobb som gymnasielärare. Och hon klarade sig. Och det där med pensionen tänkte hon inte oroa sig över. Och så håller jag på och har lite ångest för att jag bara jobbar halvtid. Det är ju ingen annan som gör det. Men då är ju jag och min man ändå två i det här hushållet. Jag får ju lite perspektiv på saker när jag läser sånt här. Och jag får lust att leva billigare. Min promenadkompis som varit hemma mycket med sina fyra barn berättade igår hur dom levt väldigt billigt i perioder. Hur hon handlade mat, blöjor, hygienartiklar för 1500 kronor i veckan under en lång period. Jag tänkte att jag borde utmana mig själv, eller vi. Skulle vara spännande. Handla det nödvändigaste och dra ner på matkostnaderna. Jag kommer tilllbaka tills åna här tankar lite då och då. Kan inte släppa den här längtan efter mer tid tillsammans, ett lugnare liv och tid att hinna sy, sticka och läsa. Kan det vara fel att drömma om det? Jag hör ju alla mina vänner, bekanta och arbetskompisar som inte alls verkar drömma om det. Varför blev just jag så här? Jag tänker lite att jag har lite lägre kapacitet än genomsnittet. Jag behöver mycket mer tid för återhämtning och bearbetning än många andra. Så jag drömmer väl vidare då.