tisdag 22 januari 2008

Lite trött igen

Jag läste en bok en gång som faktiskt var bra, iallafall delar av den. Jag lånade den först på bibblan och köpte den sedan något år senare på någon bokrea. Den heter Motboken (52 tips för en hälsosammare familj) och är skriven av bland annat av Maria Borelius. Ni vet hon som fick avgå nästan samma dag hon blev utsedd till minister för hon hade gjort något, minns inte längre vad. Men jag minns att hon hade flera jättestora dyra hus lite varstans. Men den här boken är faktiskt riktigt bra eller delar av den. Och en sak har etsats sig fast i mig och det är att man ska gå och lägga sig senast halv tio två kvällar i veckan. Men jag gör det inte. Jag går inte och lägger mig i tid fast jag behöver det. Mina dagar är helt fullproppade och ändå gör jag det inte, eller kanske just därför. Det är bara efter halv tio som jag har lite egen tid och då vill jag dra ut på den. Det är nog därför jag inte lägger mig när jag borde. Jag är egentligen varken morgon eller kvällsmänniska. Jag är riktigt trött varje morgon och riktigt trött varje kväll. Jag kan tycka att det är lite orättvist, men bara lite. Jag känner att jag skriver mycket om trötthet fast jag har ganska stora barn nu som inte håller mig vaken om nätterna. Men jag blir trött ändå fast jag har stora barn, det är inte riktigt det det handlar om.

Hur trött och kall som helst, för nu är det faktiskt vinter här, tog jag fiolen på ryggen och cyklade till min andra riktiga fiollektion. När jag väl var där blev jag pigg för det var ju jätte kul. Jag känner mig barnsligt förväntansfull. Idag fick vi spela våra första , vad heter det, fioltoner kanske. Det är ganska gulligt med 7 vuxna människor som ska lära sig något helt nytt och som sitter ring och gör fingerramsor. Rörande på något vis.

3 kommentarer:

Anna Stilla sa...

Jag är också trött men det skulle aldrig funka för mig att lägga sig klockan 10. För det första lägger sig barnen kl 10 och när de har gjort det så behöver jag varva ner med en kopp te, lite slösurdande eller någon icke krävande läsning.
När jag är väl klar för sängen så har det hunnit bli midnatt.

För det andra, jag skulle aldrig kunna somna kl 10 heller. Då ligger jag och vrider på mig tills det är midnatt iaf.

Även mina barn är stora men ansvaret minskar inte. Mat ska lagas, läxor ska förhöras, kärleksproblemen ska lösas och till råga på allt så måste man förklara jämt att världen inte är emot tonåringar...

Kram.

Persilja sa...

Jag hade en enorm kris när mina barn slutade lägga sig före mig. Jag hade alltid haft min egentid när de ÄNTLIGEN lagt sig och så kom den tiden då en efter en började vara uppe längre och längre. Jag har hlet enkelt accepterat att jag inte har någon egentid längre. En stor förlust, men det är bara att acceptera. Jag har blivit bättre på att hitta min egen sfär eller bubbla mitt i allt stök och liv. Men visst saknar jag de tysta timmarna då de sov. Fast de får jag på helgerna nu...på morgnarna.

Maria sa...

Hej Anna Stilla Jo jag behöver också det där tedrickandet, slötittandet eller surfandet eller läsandet. Men åh vad jag också behöver sova.

Hej Persilja
Det är kanske det det handlar om att hitta den där vrån mitt bland alla andra.Mina barn har börjat sova lite längre på mornarna nu så snart kanske jag kan hitta lite tid där.